Consensus i Peru

Hola bloggläsare!

Idag söndag så har det varit något som kallas "consensus". Det innebär att man MÅSTE vara inne för att kunna svara på de frågor som ställs av de personer som går runt och knackar dörr. Det är någon slags folkräkning tydligen. Allt är stängt och det finns inget att göra så jag har tillbringat dagen med att ta foton för Pumamarcas nya site där de kommer att sälja de produkter som tillverkas av mammorna i byn.

Veckan har varit full med arbete, på måndagen hade vi konst o musik med 4:e o 5:e klasserna. Det gick som smort tack vare att AJ hade med sig matrial för att tillverka "halloween pins". Vi gjorde fyra exempel med fladdermus, pumpa, häxhatt och spöke. Detta blev otroligt uppskattat och ungarna hade hur kul som helst.
På eftermiddagen gick jag ner till huset för att hjälpa Terry och Mark med det som var kvar. Stommen till golvet läggs dit av några bybor medans vi tätade med lera och lerstenar mellan taket och väggarna. Kvinnan som ska bo där kom ner med lunch till oss, majs och någon slags grönsaksblandning. Jag tvekade en aning i början, man ser ju vilket vatten de använder till att skölja grönsaker och förmodligen tillagar med, men eftersom jag spenderat en mindre förmögenhet på vaccinationer tyckte jag att dom ska väl göra någon nytta. Min oro var obefogad den här gången, jag blev inte sjuk. Gott var det dessutom!

Vi hade något som kallas "Home visit" också. Då besöker man ett hem tillsammans med socialarbetaren Iris. Den här gången var det hos en 21årig tvåbarnsmamma. Hon är föräldralös och blir misshandlad av sin farbror. Hennes bror bor i Lima men hon har tappat kontakten med honom. Det lilla huset hon bodde i var riktigt smutsigt och rörigt, man kan inte ens tänka sig att någon kan bo där. Vi gjorde några misslyckade försök att få kontakt med hennes bror, sedan gick vi tillsammans för att handla lite mat till henne. Hon har ingen som hjälper henne med jordbruket och med två små barn så blir det tufft att hinna med. Hon kommer förmodligen bli nästa hjälpprojekt nu när huset vi bygger nästan är klart. Det handlar om att få henne att förbättra sin situation med vår assistans. Det var ett gripande besök.

Jag hade en egen konst och musik klass också....egentligen skulle Dale och Rosie varit med men eftersom Rosie var sjuk så tog jag Catherine och Rory till hjälp. Och det var tur! Att ha teckning med 18 st 1:a klassare är rätt så påfrestande..Jag hade planerat nogrannt dagen innan. Vi skulle göra en orm tillsammans. Jag hade förberett huvudet och tanken var att alla skulle måla och limma papperbitar som vi satte ihop till en lång kedja för att bilda själva kroppen. Efter att (på spanska, övat kvällen innan) förklarat för klassen att vi skulle göra en kropp till ormhuvudet tänkte jag att det här kommer att gå som en dans. Alla satt prydligt på sina stolar och svarade "Si, si amigo". Men sedan bröt kaoset ut. Tänk er själva att man visar för en grupp hur man får ut glitterlimmet ur tuben och innan man hunnit lägga ifrån sig tuben så är det 8 händer som samtidigt försöker ta den under ett bedövande "Gomma amiiiiigooooo gomma" tjut. Efter en timme var iallafall ormen klar och vi volontärer helt utmattade.

Stackars Rosie är fortfarande sjuk. Förs blev hennes bror Rory sjuk och fick spendera en natt på sjukhus. Rosie har det värre då redan har varit där flera nätter. Någon form av salmonella tydligen. Vi har salmonella i nedre huset också, Cristine har varit krasslig ett tag. Det är rätt så viktigt med handhygienen efter att man varit i skolan. Detta gör ju iallafall den nyttan att man sparar på snuset eftersom man inte gärna kramar en prilla utan att tvätta händerna i rent vatten först :-)

Jag har varit med i Talleres gruppen och sett hur dom arbetar. Det är mammorna i byn som handarbetar fram textil och smycken m.m. Detta säljs på marknader och till turistgrupper som kommer på besök. Det är dessa prylar som ska ut på webben är det tänkt så att tidigare volontärer och supportorganisationer kan beställa saker.

Det har inte varit så mycket turistande under veckan, mest rundvandringar i Cusco.

Terry och Christine åkte till Titicaca i fredags så vi är bara tre i huset. AJ spenderar ca 1 timme i telefon varje dag då hans fru ringer. Dom verkar hur nyförälskade som helst trots att dom varit gifta i 7 år. AJ hittar hela tiden små kärleksbrev som hon har stoppat in i hans kläder när han inte såg och häromdagen kom en låda full med AJ:s fovoritgodis. Vi anväde oss av det gasdrivna värmeelementet med öppen låga för att grilla marsmallows igårkväll :)

Nästa veckoslut så har jag planerat in ett besök i regnskogen. De andra ska vandra incaleden men det gör jag först 23:e november.

Rosa, lite har förändrats sedan du var här. Nick är inte kvar utan jobbar som engelskalärare i Cusco, För det mesta är det Alfredo som kör sin vita rapido upp till skolan. Jag arbetade med Jesus uppe på skolan och jag frågade om han mindes Bebben. Då sa han "Bebben es mi amigo" samtidigt som han sken upp. Hälsa Bebben det! Norton rats hittade jag redan första fredagen :) Tog några öl tillsammans med ägaren Jeff och han berättade om sina äventyr i sydamerika. Skön kille. Santosa menar dessutom att du är lika ´duktig kock som hon!

Nya foton finns på http://www.flickr.com/photos/volonteer/

Just nu soliga hälsningar från Larapa
/Pedro

Kommentarer
Postat av: Cristal

Det är både sorg och glädje som du får deala med i Peru. Tänkte på den 21 åriga tjejen, vi är lika gamla och det går inte riktigt att föreställa sig hur tufft och kämpigt hon har det. Hoppas att det löser sig för henne eller att tillvaron blir lite "lättare".

Jobbet som glitter orm limmare kan jag tänka mig var en höjdpunkt =) Kul att barnen är så engagerade och tycker det är roligt.

Själv ska jag ta och fortsätta, tentavecka denna vecka så jag har en del plugg att se framemot.
Ha det gott Peter

Kram

ps. Ta en liten wiskey varje kväll så har du försäkrat dig ytterligare mot evt magsjuka =)

2007-10-22 @ 15:57:33
URL: http://www.lenuitnoir.blogspot.com
Postat av: Anonym

Det är både sorg och glädje som du får deala med i Peru. Tänkte på den 21 åriga tjejen, vi är lika gamla och det går inte riktigt att föreställa sig hur tufft och kämpigt hon har det. Hoppas att det löser sig för henne eller att tillvaron blir lite "lättare".

Jobbet som glitter orm limmare kan jag tänka mig var en höjdpunkt =) Kul att barnen är så engagerade och tycker det är roligt.

Själv ska jag ta och fortsätta, tentavecka denna vecka så jag har en del plugg att se framemot.
Ha det gott Peter

Kram

ps. Ta en liten whiskey varje kväll så har du försäkrat dig ytterligare mot evt magsjuka =)

2007-10-22 @ 16:00:43
Postat av: Mia

Hejsan Peter!
De är 5½ år sedan jag var i trakterna som du är.Och de är så häftigt att se så fina bilder.Och jag tycker om de bilder som är på barna dom e så fina.Jag tog även också sådana bilder.
Och marsvinen måste du äte när barnen har lekt fädigt med dom.De är väl ganska gott,jag åt lite av de.
När du gått Incaleden så firar du med ett marsvin.Gå Incaleden sakta och njut av utsikten och den otroligt vackra miljön.Maten väntar alltid ändå till alla har kommit fram till campen.
Hälsningar Janne //Mia

2007-10-22 @ 21:41:19
Postat av: Rosa

hej peter
attans vad vi längtar tillbaka när vi läser din blogg.....
Gott du är försiktigt, varken salmonella eller parasiter är kul, även om de har dundermediciner....
Ska du till Tambopata !!!? Där är det riktigt häftigt.... och lodgen är helt unik... rum med bara 3 väggar och inga dörrar, men kul var det...se upp för ormarna bara...vi hade en 2 metare strax utanför vårt rum, fast den var nog en snäll en, såg så ut i alla fall och ingen bushmaster,,,hua mej,,, för sådan rackare finns det där....
Vad roligt att höra att de inte glömt oss, och hälsa så hemskt mycket tillbaka till både Jesus och Santosa från oss båda, och berätta att vi tänker på dom ofta ofta.
ha det kanon och så himla kul i djunglen, väntar med spänning på nästa blogg.
hsn Rosa

2007-10-25 @ 20:37:17

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0