Regnskogen väntar..
Jag passar på att skriva ett inlägg nu eftersom jag kommer att vara på resande fot i regnskogen i Manu fram till måndagen.
Även denna vecka har varit fylld med arbete. Terry och Christine kom tillbaka från Titicaca på måndagskvällen. Tydligen finns det gott om rejäl regnbågsöring i sjön, tur att jag har med mig mitt flugspö! Jag ska dit i mitten av november!
Arbetet med huset fortskrider, vi hann med att lägga halva golvet under onsdagen och Terry hade förberett fönsterramar i volontärbostaden. Tyvärr hade det varit tjuvar på bygget under natten till idag (torsdag) och stulit det mesta av timret samt hammare och såg. Vi vet inte riktigt hur vi ska lösa detta ännu, rundvandring och utfrågning i byn gav inget. Kanske tjuvarna kom ifrån grannbyn. I stort sett pågår byggen överallt. Det byggs till och det byggs skjul m.m. Allt görs på samma sätt med lera, men utgifterna består av övrigt matrial för golv, tak m.m. Svårt att ta reda på vem som stulit grejerna när hela byn ser ut som en arbetsplats.
På måndagen kom ett reportageteam från Australien till skolan för att göra ett TV reportage om Jane och Sylvy och deras arbete. Det var ju väldigt spännande för alla barnen och vi hade utomhuslekar hela eftermiddagen.
Vi planerar ett rejält halloween party för skolan. AJ är general över detta och har med sig utrustning för ansiktsmålning. Alla barnen kommer att bli sminkade, deras pins som dom gjort delas ut och Christine har tillverkat 6 stycken pinjatas i Papier-maché som kommer fyllas med godis. Topphuset ska också göra pinjatas och vi ska ha en tävling om fräckaste utsmyckningen, barnen skall döma. Eftersom AJ är med i vårat lag så kommer våra pinjatas föreställa en vampyr, frankensteins monster, en otäck clown, spöke samt fladdermus.
Halloween partyt på skolan kommer bli en höjdare!
Spanska lektionerna samt det faktum att man varit här ett tag nu börjar ge frukt. Man förstår och kan göra sig förstådd rätt bra. Tur att jag valde tre månader i Peru, nu är det riktigt kul att gå runt i Cusco. Man säger "no gracias" per automatik och utan ögonkontakt så fort man ser en rörelse ifrån de mängder av försäljare som står längs gatorna. Och dom ger sig direkt! Det gjorde dom inte för någon vecka sedan. Man har kommit in i rytmen på något sätt och känner sig inte längre som en turist. Skulle vara tråkigt att lämna nu när man känner sig hemma i staden.
Just nu är det fullt packningsstök i huset. Alla utom jag och Abi skall vandra fyra dagar på incaleden fram till Machu Picco. Jag ska dock till Manu i djungeln och vi lättar redan 6 på morgonen. Djungelbesöket är efterlängtat, jag var på en informationsträff tidigare idag och det blir en upplevelse! När jag frågade vår guide om man fick fiska så svarade han att det får man i Manu floden men inte i sjöarna. Flugspöet är redan packat...
Nästa vecka blir den sista med detta gänget, alla skall åka hem/vidare. Det känns lite konstigt, och jag kommer att få gå igenom hela gruppskaparprocessen med ett nytt gäng. Lite kul med nytt blod blir det ju förstås.
Förmodligen kommer jag byta till engelska på bloggen. Gänget som lämnar är ju intresserade av vad som händer. Jag får se hur jag gör med det.
Nu skall resten av grejerna packas. Djungeln väntar. Räkna med massor av bilder nästa vecka!
/Peter
Consensus i Peru
Idag söndag så har det varit något som kallas "consensus". Det innebär att man MÅSTE vara inne för att kunna svara på de frågor som ställs av de personer som går runt och knackar dörr. Det är någon slags folkräkning tydligen. Allt är stängt och det finns inget att göra så jag har tillbringat dagen med att ta foton för Pumamarcas nya site där de kommer att sälja de produkter som tillverkas av mammorna i byn.
Veckan har varit full med arbete, på måndagen hade vi konst o musik med 4:e o 5:e klasserna. Det gick som smort tack vare att AJ hade med sig matrial för att tillverka "halloween pins". Vi gjorde fyra exempel med fladdermus, pumpa, häxhatt och spöke. Detta blev otroligt uppskattat och ungarna hade hur kul som helst.
På eftermiddagen gick jag ner till huset för att hjälpa Terry och Mark med det som var kvar. Stommen till golvet läggs dit av några bybor medans vi tätade med lera och lerstenar mellan taket och väggarna. Kvinnan som ska bo där kom ner med lunch till oss, majs och någon slags grönsaksblandning. Jag tvekade en aning i början, man ser ju vilket vatten de använder till att skölja grönsaker och förmodligen tillagar med, men eftersom jag spenderat en mindre förmögenhet på vaccinationer tyckte jag att dom ska väl göra någon nytta. Min oro var obefogad den här gången, jag blev inte sjuk. Gott var det dessutom!
Vi hade något som kallas "Home visit" också. Då besöker man ett hem tillsammans med socialarbetaren Iris. Den här gången var det hos en 21årig tvåbarnsmamma. Hon är föräldralös och blir misshandlad av sin farbror. Hennes bror bor i Lima men hon har tappat kontakten med honom. Det lilla huset hon bodde i var riktigt smutsigt och rörigt, man kan inte ens tänka sig att någon kan bo där. Vi gjorde några misslyckade försök att få kontakt med hennes bror, sedan gick vi tillsammans för att handla lite mat till henne. Hon har ingen som hjälper henne med jordbruket och med två små barn så blir det tufft att hinna med. Hon kommer förmodligen bli nästa hjälpprojekt nu när huset vi bygger nästan är klart. Det handlar om att få henne att förbättra sin situation med vår assistans. Det var ett gripande besök.
Jag hade en egen konst och musik klass också....egentligen skulle Dale och Rosie varit med men eftersom Rosie var sjuk så tog jag Catherine och Rory till hjälp. Och det var tur! Att ha teckning med 18 st 1:a klassare är rätt så påfrestande..Jag hade planerat nogrannt dagen innan. Vi skulle göra en orm tillsammans. Jag hade förberett huvudet och tanken var att alla skulle måla och limma papperbitar som vi satte ihop till en lång kedja för att bilda själva kroppen. Efter att (på spanska, övat kvällen innan) förklarat för klassen att vi skulle göra en kropp till ormhuvudet tänkte jag att det här kommer att gå som en dans. Alla satt prydligt på sina stolar och svarade "Si, si amigo". Men sedan bröt kaoset ut. Tänk er själva att man visar för en grupp hur man får ut glitterlimmet ur tuben och innan man hunnit lägga ifrån sig tuben så är det 8 händer som samtidigt försöker ta den under ett bedövande "Gomma amiiiiigooooo gomma" tjut. Efter en timme var iallafall ormen klar och vi volontärer helt utmattade.
Stackars Rosie är fortfarande sjuk. Förs blev hennes bror Rory sjuk och fick spendera en natt på sjukhus. Rosie har det värre då redan har varit där flera nätter. Någon form av salmonella tydligen. Vi har salmonella i nedre huset också, Cristine har varit krasslig ett tag. Det är rätt så viktigt med handhygienen efter att man varit i skolan. Detta gör ju iallafall den nyttan att man sparar på snuset eftersom man inte gärna kramar en prilla utan att tvätta händerna i rent vatten först :-)
Jag har varit med i Talleres gruppen och sett hur dom arbetar. Det är mammorna i byn som handarbetar fram textil och smycken m.m. Detta säljs på marknader och till turistgrupper som kommer på besök. Det är dessa prylar som ska ut på webben är det tänkt så att tidigare volontärer och supportorganisationer kan beställa saker.
Det har inte varit så mycket turistande under veckan, mest rundvandringar i Cusco.
Terry och Christine åkte till Titicaca i fredags så vi är bara tre i huset. AJ spenderar ca 1 timme i telefon varje dag då hans fru ringer. Dom verkar hur nyförälskade som helst trots att dom varit gifta i 7 år. AJ hittar hela tiden små kärleksbrev som hon har stoppat in i hans kläder när han inte såg och häromdagen kom en låda full med AJ:s fovoritgodis. Vi anväde oss av det gasdrivna värmeelementet med öppen låga för att grilla marsmallows igårkväll :)
Nästa veckoslut så har jag planerat in ett besök i regnskogen. De andra ska vandra incaleden men det gör jag först 23:e november.
Rosa, lite har förändrats sedan du var här. Nick är inte kvar utan jobbar som engelskalärare i Cusco, För det mesta är det Alfredo som kör sin vita rapido upp till skolan. Jag arbetade med Jesus uppe på skolan och jag frågade om han mindes Bebben. Då sa han "Bebben es mi amigo" samtidigt som han sken upp. Hälsa Bebben det! Norton rats hittade jag redan första fredagen :) Tog några öl tillsammans med ägaren Jeff och han berättade om sina äventyr i sydamerika. Skön kille. Santosa menar dessutom att du är lika ´duktig kock som hon!
Nya foton finns på http://www.flickr.com/photos/volonteer/
Just nu soliga hälsningar från Larapa
/Pedro
Hola Amigos!
Så har man varit här i en vecka, och vilken vecka det har varit!
Jag har inte hunnit uppdatera bloggen eftersom Internet cafet stänger nio och vi har haft fullt upp.
Vi volontärer bor i två bostäder som ligger ca 10 min promenad ifrån varandra. Jag bor i det nedre huset tillsammans med Terry och Chistine, ett australiensiskt par i 40 års åldern som kom hit sagmtidigt som jag. Båda är egenföretagare, Terry i byggbranchen och Christine i bokföring/finans. Terry är hur kul som helst, alltid ett snabbt skämt och aldrig helt rumsrent. Sedan har vi Jeruscha, också australienare som snart ska åka hem, dock har hon just förälskat sig i en peruan så hon kanske stannar ett tag till. Aby kommer från Tasmanien..jag trodde det var ett land som bara existerade i Kalle Anka tidningar..hon är en frisk fläkt i 25 års åldern som är mega spontan och alltid skriker rätt ut vad hon tänker på. Husets absoluta party brud är Catherine från Australien. Hon är en tvättäkta "Sheila" som alltid är hes, skrattar med hela kroppen och kan dricka mig, eller vem som helst av de jag känner, under bordet. Tro mig, jag försökte i fredags.. Min rumskamrat heter Arthur men Kallas för AJ. Det är en Amerikan i 35-40 års åldern som är hur vältränad som helst, tatuering över hela ryggen och utövar wicca. Han gillar ansiktsmålning, konst och skräck, gärna kombinerat. Jag har sett bilder från hans halloween party som är en stor installation i ett helt hus fullt med hans skulpturer samt skådisar som han smyckar ut på de mest otroliga sätt med både smink ock kläder. Människor har faktiskt sprungit gråtande ifrån huset. Trots hans morbida läggning så är han uppe tidigt, bäddar sängen som om det inte legat någon i den samt diskar och städar. En vandrande motsägelse alltså.
Vi i nedre huset har en slogan:
The Bottom House Rocks!
I övre huset bor Kathy, en Australiensare i ca 50 års åldern. Hon ska stanna som mig i tre månader för att efter det tälta!? i Brasilien i 6 veckor. En Familj från Nya Zeeland, som kom med samma plan som mig, bor också där. Det är Dale, en lång, smal kille i 40 års åldern som alltid råkar ut för något så att han behöver tolkningshjälp om det så bara handlar om att köpa vatten. Hans fru heter Jacque och dom har med sig sina två barn, Rosie och Rory, som är i 10-12 års åldern och som närmast kan beskrivas som världens bästa prevetivmedel. Iallafall tjejen, Rosie, som är överallt hela tiden och alltid väsnas eller tjuter. Jag trodde jag skulle snappa upp lite spanska men det enda som ringer i mitt huvud är "Rosie stop!" och "Rosie don´t". Trots att hon är en smula överenergisk så är hon en söt tjej som ger upphov till en massa skratt också. Skönt iallafall att hon bor i topphuset...Förutom dessa så bor några volontärer där som strax ska åka hem, Mark och Wee-zen, båda australiensare.
Det var en liten presentation av mina medvolontärer. Dessa kommer dock att bytas ut om en månad, känns lite konstigt för vi har lärt känna varandra bra och har hur kul som helst. -THE BOTTOM HOUSE ROCKS!
Anledningen till att det är så mycket volontärer ifrån Australien beror på att Peru´s Challenge har varit med i ett populärt reseprogram där, Getaway.
Lite om veckan som gick:
Under måndagen tog Vi en ridtur upp bland incaruinerna runt cusco. Min häst var den enda som hade ett riktigt bett vilket naturligtvis hade sin förklaring. Den var en aning bångstyrig och stapplade iväg på egen hand. Jag blev något skraj när jag försökte stoppa den och den svarade med att stegra sig...fast lite coolt var det allt. När vi sedan red iväg på små steniga stigar med rejäla stup på ena sidan var det inte så kul att ha opålitlig pålle.
De arkeologiska utgrävningsplatserna vi besökte var Quengo, Tambomachay och Saqsaywaman (Sexywoman). Det är fantastiska tempelkonstuktioner där man inte kan få in en pappersbit mellan stenarna. Och den 21:e juni, Vintersolståndet, så händer det massa skumma saker. Solljuset reflekteras hit och dit och vissa stenar ger skuggor formade som pumor m.m.
Tisdag och onsdag var det arbete med huset som gällde, vi måste bli klara med det innan regnperioden bryter ut på allvar. Huset ligger ca 150 m ifrån och ca 30 höjdmeter utefter en stig nedanför vägen. Eftersom inte alla lertegelstenarna hade hunnit torka riktigt så köpte Peru´s Challenge 150 st av en av byborna. Dessa fick vi alltså bära ner till huset vilket inte var det enklaste. Lertegelstenarna väger 10 kg styck och man klarade max 4 st i skottkärran. Det var faktiskt jobbigare att gå tomhänt upp till vägen än att bära ner en lerkloss. Att gå i en uppförsbacke på 3900 m höjd är otroligt påfrestande när man inte är van. Vi fick ner alla klossarna till slut och även timmret till takbjälkarna och plåterna till taket. På onsdag eftermiddag var allt murat och takbjälkarna på plats, endast själva takplåten var kvar vilket vi lämnade till byborna att färdigställa. Kvinnan som ska bo i huset var oerhört tacksam och hon lovade att låta sina söner gå i skolan i Pumamarca.
På kvällen var det välkomstmiddag på en restaurang med Peruansk buffé och dansare. Inga marsvin dock.
Under torsdag - fredag åkte vi till Sacred Valley för att besöka de arkeologiska platserna i bergen runt dalen. Under torsdagen besöktes Cinchero och Ollantavtambo för att avsluta med en visning av hur man tillverkar det lokala "ölet" som är bryggt av majs. chicha dricks överallt och smakar som en blandning av cider och en aning öl. Efter det spelade vi sapo som går ut på att kasta tjocka "guldmynt" i munnen på en metallgroda, rätt kul barspel.
Vi övernattade på Royal Inka Hotel som ligger i Pisaq nere i dalen. På fredagen tog vi taxi upp på ett av bergen för att gå längs en Inkaled runt de olika ruinerna och gravkammarhålorna däruppe.Vi vandrade i 4 timmar på en Stig som emellanåt bara är någon meter bred med ett stup på flera hundra meter på ena sidan...inga räcken eller annat som hidrar en från att falla ner. Alla som känner mig vet vad jag tycker om höjder men allt fantastiskt man såg uppe i bergen var värt handsvetten under dessa passager.Det var Selvy, Janes man, som var vår guide och man märker vilken respekt han har för incarikena. Han är kanon som guide, mycket kunnig och påläst.
När vi äntligen kom ner till Pisaq igen så var den stora incamarknaden i full gång. En tonårsdröm förverkligades när jag köpte en brun och grå poncho, har velat ha en sedan jag såg "För en handull dollar" första gången. incamössa, hatt, musik och en massa andra prylar prutades ner till minst halva priset innan det köptes. Jag älskar marknader!
När vi kom hem på fredageftermiddagen så inhandlades lite pilsner och några från topphuset kom ner på lite fredagstjöt. Vodka och IncaCola är en höjdardrink :-) Vi nöjde oss naturligtvis inte med det utan vi drog in till en Rock/Blues klubb med levande musik i Cusco. Hur bra som helst. Kul att gå ut på klubb iklädd frölundas matchtröja, många frågade var jag hade köpt den fräcka incaskjortan.
Idag söndag tog jag och AJ en taxi till Cusco för att kolla in några konstmuseum. Taxi här är ett kapitel för sig. Det är förmodligen det billigaste sättet att ta livet av sig på. Jag har bara upplevt liknande resor i GTA III! Men billigt är det. In till stan tar det 15-20 minuter. Kostar 5 soles, ca 10:- Efter museibesöken så vandrade vi runt i konstnärskvarteren. Mycket var tyvärr stängt så vi åker tillbaka igen på tisdag. Jag SKA ha tag i en metallskulptur av en incamumie.
Kommande vecka består enbart av arbete. Jag har som projektarbete att sätta upp en kurs i datorhantering för de äldsta barnen på skolan. Jag ska dessutom hjälpa till att utforma en webbhandel för de saker som mammorna tillverkar och säljer. På torsdag ska jag, Dale och Rosie ha musik och konst med småbarnen, det kan ju bli rätt intressant...
Jag har tagit hundratals bilder, ska försöka uppdatera flickr siten under måndagen.
Det var allt jag kan komma ihåg, ha det bra i höstmörkret :-)
/Peter
Regnperioden har borjat
Arbetet med huset var riktigt intressant. Man oppnar oppnar upp ett vattenflode fran en liten damm upp i berget sa att det blir som en liten strilande back flera 100 meter ner till arbetsplatsen. Dar geggar man ihop jord och vatten till lera som anvands som murbruk. Det ar ett hyfsat tungt jobb att lyfta lertegelstenar och hinkar med lera upp pa de halvfardiga husvaggarna.
Det blev ju naturligtvis inte klart, allt matrial som skulle vara pa plats kom forst efter flera timmar..
Vi akte in till Cusco pa lordagen for att se en rugbymatch pa en irlandsk pub. Jag bor tillsammans med Aussies och Kiwis sa det gick ju inte att smita undan fran.
Jag har lagt upp nya bilder fran bostaden och skolan pa http://www.flickr.com/photos/volonteer
Vi har ett veckoschema som vi arbetar efter. Imorgon ska vi rida ut och se Inca ruiner m.m. och sedan arbetar vi i skolan tis-ons for att avsluta veckan med ett besok i Sacred Valley. Lite mjukstart sahar i borjan pa volontararbetet :-)
/Peter
Framme i Cusco
Jag blev hamtad av Perus Challenge och vi akte direkt till bostaden. Vi bor i Larapa utanfor Cusco. Det finns inga turister har, vi e dom enda gringos i omradet. Det ser ut som en kakstad, skjul overallt och vagarna bestar av jord. Men vi bor bra, all bekvamlighet forutom varmvatten.
Idag pa morgonen akte jag upp till skolan som ligger 600 hojdmeter upp pa slingriga grusvagar med stup langs ena vagrenen. Vid skolan kom barnen utspringande ropandes "Hola amigos!" och alla skulle kramas. Det gar inte riktigt att beskriva i ord, jag ska tanka upp fler bilder senare. Vi hade teckning dar dom fick gora pappers kanguruer med var assistans. Varje gang man gick in i ett klassrum ropade alla i kor: "Buenos Dias Amigo".
Lite fotboll sparkade vi ocksa, jag gjorde forsta malet ikladd Plain Kitchens korplags kepa!
Nu har vi helgen fri, men jag och tre andra ska upp i bergen igen far att bygga fardigt ett hus at en kvinna och hennes tre barn eftersom hon har blivigt vrakt fran det boendet hon hade pga hennes alkoholiserade gubbe som inte projsar hyran. En bit land har hon men han har inte lyckats bygga nagot dar sa Perus Challenge stallde upp. Huset ar halvfardigt sa vi ska forsoka gora klart det imorgon. Man gor tom tegelstenarna sjalv av lera och gras.
Jag sitter pa ett internet cafe nara bostaden nu, jag ska tillbaka och fixa lite mat innan jag blir for trott, jetlagen sitter fortfarande i.
/Peter
Dag 1, rundtur i Lima
Flygresan var låååång men ganska bekväm. 13 timmar nonstop från Amsterdam. Jag kollade höjdmätaren när vi lyfte för att se hur högt 3300 m är...det är en bit upp alltså, såg bara moln nedanför. Framme i Lima blev jag hämtad av resebyrån som ordnat hotell och stadsrundtur åt mig.
Lima är en kaotisk stad på kvällen. Det tutas absolut hela tiden från bilar, trafikpoliser överallt som blåser i visselpipor och ett ständigt uppvaktande från gatuförsäljare. Kan bli lite påfrestande i längden men man vänjer sig faktiskt.
Dagen efter så blev det buss och promenad runt Limas sevärdheter. Några museibesök hann vi också med. Och en superb lunchbuffé bestående av peruanska specialiteter. Mycket proffesionell stadsrundtur, kan rekommenderas för er som tänker åka hit.
Nu ska jag strax bli körd till flygplatsen för att flyga till Cusco där Peru´s Challenge ska hämta mig.
Det finns lite bilder från Lima på min fotosida på
www.flickr.com/photos/volonteer/
/Peter
1 dag kvar
För er som inte jobbar på Guide Konsult eller känner mig kan jag nämna att mitt namn är Peter och jag ska arbeta som volontär i byn Pumamarca strax utanför Cusco i Peru under oktober - december.
Volontäruppdraget är en del i den satsningen Guide gör för Perus Challenge som organisationen jag ska arbeta hos heter. Istället för att skicka julklappar till sina kunder så sänder Guide ut anställda som volontärarbetare två gånger om året för att hjälpa till i Peru. Den här hösten föll lotten på mig och jag kommer att skriva min dagbok här på bloggen.
Förberedelser hittills:
Spanskakurs på CD
Vaccinationer,hur många sprutor som helst..
Hundvakter (Tack Brorsan, Jari, Bonso, Johan, Ulf , föräldrar m.m.)
Studerat tidigare volontärers dagböcker.
Läst om "Tintin och Solens tempel"
Tidigt imorgon åker jag och på torsdag börjar jag arbetet i Pumamarca som ligger 3900m över havet utanför Cuzco. Undrar hur man fixar både höjd och kulturomställning.
Lite pirrigt är det allt. Nu ska det packas!
/Peter
Länkar:
Perus Challenge
Guide Konsult
